Theresé & Oliver

..det är helt underbart!
Men.. Som vanligt finns det alltid ett "men"..
Har inte återhämtat mig riktigt efter förlossningen ännu, och det är en väldigt stor omställning både för kropp & själ.. Men det är väl inte så konstigt? JAG har ju blivit mamma för mindre än en vecka sen! :)

Det är tur att vi än så länge har en snäll bebis som inte gör mkt väsen av sig mer än när han är hungrig, och det är väldigt tur att han har världens bästa pappa som verkligen stöttar mig i allt, utan honom hade jag rätt ut sagt gått under jorden av trötthet och nervositet/nojjighet.. Han är våran hjälte!

Junior har inte fått något namn ännu, det är så fruktansvärt svårt, han ska ju liksom heta det hela livet.. Men vi har väl några namn som vi suger lite på iaf :)

Idag har vi då varit tillbaka till sunderbyn på läkarundersökning och vägning.. Han har gått upp 100gram efter de att han gått ner lite efter förlossningen så nu väger han 3550g :) Toppen tyckte dom där borta! Och läkarundersökningen gick jätte bra, det är en frisk kille vad dom kunde se :) Skönt att höra!

Nu är jag ensam med lillen för första gången, Daniel har farit på sin jägarkurs.. Men han blir bara borta någon timme och än så länge går det jätte bra :) Är ganska skönt att få vara själv en stund, känner att jag behövde det verkligen..

Satt och kollade på en bild på Fly idag, gud vad jag saknar honom.. Kommer ihåg att jag frågade där mellan värkarna inne i förlossningsrummet innan bebis kom om jag fortfarande hade på mig mitt halsband med hjärtat med min Fly där inne, självklart hade jag.. Ena barnmorskan (helt underbar) som vi hade på förlossningen frågade mig om honom för att prata om något annat där mellan värkarna, hon frågade vars han var och jag svarade "i himlen".. Tittade på daniel, tårarna brände bakom ögonlocken men jag släppte inte ut dom, jag tröck lustgasen mot ansiktet och fick en "extra" värk.. Nu därimot gråter jag för att jag saknar honom och för att det är för mkt hormoner som snurrar i min kropp.. Men jag är inte ledsen, det känns bara skönt i kroppen att få gråta av sig och jag är faktiskt glad, glad över det miraklet till son som jag fått.. Jag måste vara världens lyckligaste :)

Och till sist.. Tack för alla fina presenter lillen har fått :)

Nu ska jag mysa lite med sötungen innan Daniel kommer hem :)